The Untold Story of Henrik Hallengren

Caset:

Årets medie- och kommunikationsstudent

Bakgrund
Tidningar och magasin är en del av en enorm mediemarknad. Marknaden består både av traditionella medier som tidningar och TV, men också mobiler, chat och sociala communities. Traditionella medier har tidigare kunnat nå ungdomar genom prenumerationer och annonser, men idag sjunker prenumerationerna och många vill inte ha reklam. Den stora mängden informationskanaler via Internet och TV har lett till att medieutbudet både expanderat och blivit mer nischat på samma gång. De nya mediekanalerna förändrar förutsättningarna på dagens mediemarknad och ungdomars mediekonsumtion blir allt svårare att klarlägga. Idag lockar TV-programmet ”På Spåret” fler unga tittare än typiska ungdomsprogram som ”Idol”. Alla medier tittar intresserat på hur unga konsumerar och använder sig av medier och alla vill förstå mer vilka val unga gör.

Uppgift
Din uppgift är att utveckla en strategiplan över hur traditionella medier kan anpassas till det rådande medieklimatet. Hur kan tidningar och magasin anpassas efter ungdomar och studenter så att de blir intressanta för dessa målgrupper?

Vi vill att din lösning ska vara innovativ, nytänkande, kreativ, lösningsfokuserad och framförallt ska den vara realiserbar.

Mitt bidrag:

Intro

Problem/Frågeställning
Ungdomar rör sig allt mer ifrån tidskriften i sin traditionella form och på så vis minskar intäkterna via prenumerationer och annonser. Hur skall vi gå till väga för att göra tidskrifter attraktivare för ungdomar igen?

Nuläges analys
Ungdomar ser i dagsläget tidskriften som ett föråldrat medie då man kan nå så gott som samma information både snabbare och kostnadsfritt via internet. Men självklart så finns det för- och nackdelar med allt. Låt oss säga att du hittar ett intressant informationsflöde (RSS) på nätet och börjar prenumerera på det. Efter X antal månader så stänger sidan ner och man kan inte ta del av informationen längre. Eftersom informationen lagras på en extern server och inte lokalt på din dator så är alltså tillgängligheten helt bortom dina händer. Tidskrifter är däremot enkla att ställa in i bokhyllan och arkivera tills det att man vill ta del av informationen igen. Som sagt så finns det för och nackdelar med de medier vi har idag, dock så har vissa av dem blivit lite dammiga och håller inte sig “up-to-date” med den teknik och de möjligheter som finns på marknaden idag, och genom att nyttja styrkorna hos de olika medierna så kan vi istället få fram produkter som kompletterar varandra istället för att konkurrera.

Den moderna tidskriften

Hur ser det ut idag?
Jag tror att den viktigaste detaljen med att modernisera tidskrifter är att den kan fungera i symbios med moderna informationsflöden så som RSS vilket leder oss in på hur dessa flöden används idag. Den vanligaste formen av informationsflöde på internet är i dagsläget “bloggen” då det finns hundratals miljoner med “bloggar” ute i “cyberrymden”. Jag kommer själv så väl ihåg när jag prenumererade på tidskriften “M3” i mina unga dagar, den var min bibel och min primära toalett-lektyr under flera år. Men när jag hittade siten “prylfeber” så tog det inte lång tid innan jag hade avslutat min prenumeration och helt enkelt ersatt den ganska så dyra “M3” med “prylfeber” som var helt gratis. Inte nog med det, den uppdaterades var dag också. Och det kunde ju knappast “M3” konkurrera med. Men samtidigt så måste jag säga att bloggen känns som ett mindre trovärdigt medie än tidskriften då ofta det som publiceras på bloggarna har bristmässig “research”. Ofta så vill man nå ut med informationen så pass snabbt att man inte hinner se på det från alla vinklar innan det publiceras. Kort och gott så håller informationen helt enkelt en lägre kvalité. Väldigt ofta uppdateras inlägg/publiceringar då de inte varit korrekta från början, vilket även resulterar i att folk helt enkelt får felaktig information från och till. Och det är här, i de moderna informationsflödets brister, som jag tror att man kan nyttja tidsskriftens styrkor för att skapa ett komplett och gediget informationsflöde.

Symbiosen och grunden
Vi bör inte underskatta symbiosens kraft. Det finns inget som säger att en fysisk tidskrift inte skulle kunna dra nytta av att även finnas som ett digitalt informationsflöde, snarare tvärt om. Genom att kombinera de två på rätt sätt kan man istället skapa en produkt som kan dra nytta av båda mediernas styrkor och väga upp varandras svagheter. Och här är nog den biten som jag har lagt mest tankekraft på. Alltså sitter man idag och ansvarar för en tidskrift så tycker jag att det första man skall göra är att öppna upp ett digitalt informationsflöde för tidningen, dvs. att man helt enkelt börjar att publicera artiklar on-line. Och det är viktigt att detta sker kontinuerligt. Vad är det då som skall publiceras digitalt? Det är väldigt enkelt, kort och koncist information inom de områden som tidskriften berör. Så här handlar det alltså om snabbhet och mångfald, självklart inom rimliga gränser. Och när det finns ett sådant system i drift så har vi lagt grunden för den moderna tidskriften. Hur kan vi nyttja denna grund? Framför allt genom att lära känna våra läsare på ett intimare plan. Och hur gör vi det? Genom att följa statistiken för det digitala informationsflödet. Inte nog med det, vi kan även koppla på funktioner så som “Digg”, eller utveckla egna funktioner som gör det möjligt för läsarna att enkelt säga till om dom tyckte att en text var bra eller dålig. På så vis kan man snabbt få en prognos på vilka rubriker som är säljande (höga visningstal) men även vilka texter som läsarna finner mest tillfredsställande (genom att ge läsarna möjligheten att betygsätta texterna). Och redan här, genom att kolla på den globala statistiken så kan man helt enkelt skapa sig ett väldigt bra underlag för en statisk tidskift. Men nu skall vi inte stanna där, vi skall se ytterligare en bit in i framtiden och verkligen se till att nyttja denna digitala grund till fullo.

UDC – User Defined Content
UDC är precis som det låter; att användaren själv väljer sitt innehåll. Inte att förväxlas med UBC (User Based Content) då användarna själva bitsår med innehållet (t.ex. Wikipedia, Facebook ect). Så hur kan vi använda detta till vår vinning? Det vi helt enkelt talar om är tidskrifter där läsaren själv, på individ nivå, väljer innehållet utifrån det underlag som finns i det digitala informationsflödet. Detta kan ske på ett par olika vis. Man kan t.ex. låta läsaren via ett formulär välja de bitar han/hon tycker är intressant och på så vis skapa en personlig tidskriftutgåva ut ifrån de valen. Men för att göra det ännu lättare för läsaren så kan man helt enkelt basera tidskriftens innehåll på den individs statistik som finns tillgänglig via den digitala grunden. Låt oss ta ett exempel. Vi säger att tidskriften CAP&Design hade ett sådant system som beskrivs i texten och jag har varit inne på deras sida och primärt läst artiklar om hårdvara, formgivning av trycksaker och senaste nytt i reklambranschen. Då kan alltså CAP&Design använda denna informationen för att skräddarsy tidningen efter mina intressen, och jag slipper alla artiklar som inte intresserar mig (t.ex. rörlig grafik och film) och får mer av det som verkligen intresserar mig. Och helt plötsligt så har vi en produkt som stämmer överense med mina individuella önskemål istället för att få en produkt baserad på de globala önskemålen. En mycket viktig del i detta är ju självklart att de artiklar/texter som skall användas till den tidskriften är betydligt mer omfattande och bearbetade än de texterna som ligger på den digitala grunden, då de digitala texterna primärt är till för att skapa den grundläggande statistiken och texterna till tidskriften är till för ett högre läsvärde och mer djupgående information.

Hybrid eller helt dynamisk
Tidskrifter med dynamiskt innehåll kan vara utformade på flera olika vis. Man kan t.ex. ta ett personligt omslag med en statisk inlaga. Men den form som lämpar sig bäst för den här typen av produkt är en statisk fram- och bakvagn (framvagn: Redaktionssida, Ledare, Global reklamplats. bakvagn: Plocksida, Nästa nummer) och att omslag, innehållsförteckning och mitt blir personlig. Alltså är den bästa lösningen en hybrid, där några små delar av tidningen är fasta och lika för alla, men att den största delen av innehållet är personlig.

Prenumerationer och annonser
Så nu har vi skapat en produkt med ett högre värde för läsaren, så hur får vi läsaren att köpa den? Först och främst så måste man informera om produkten och dess fördelar. Efter detta erbjuder man ett “prova på”-erbjudande. Framförallt så kan man “pusha” produkten väldigt hårt via den digitala grunden. Vad det gäller annonser så jobbar man på samma vis här som inne i tidningen, alltså riktad reklam. Man får helt enkelt reklam som är relaterad till ens intresseområden alt. att annonsen har en återkoppling till en bredvid liggande artikel. Och riktad reklam har visat sig både mer effektivt för annonsörerna, samt mindre irriterande för konsumenterna. Alltså känns detta som en väldigt naturlig utveckling av annonsering överlag.

Tekniken

Att börja med
Nu börjar vi komma in på de lite mer avancerade bitarna. Hur kan man få allt det här att bli möjligt? Självklart så behövs det en hel del hård- och mjukvara och det man måste se till först är hur stora volymer som kommer att köras och om man tjänar på att investera i maskinerna själv eller att “outsourca”. Visst är det skönt att slippa sköta all teknik själv, men samtidigt så kommer man att få en dyrare produkt. Så har man tillräckligt stora volymer så tjänar man absolut på att själv investera i det som behövs för att skapa produkten. Är man lite för liten så kanske det kan löna sig att gå ihop med några andra utgivare och starta en gemensam produktionsanläggning.

Intelligenta arbetsflöden
Det finns en hel rad med intelligenta arbetsflöden på marknaden idag. Men personligen skulle jag rekommendera Apogee från Agfa som är ett fantastiskt system, men stor skalbarhet. Dessa arbetsflödessystemen är själva hjärtat i en sådan produktion. Man programmerar helt enkelt detta system så att det kommunicerar direkt med din digitala grund som du byggt upp och på så vis kan skapa de personliga tidskrifterna på automatik. Detta innebär alltså att man inte behöver en massa arbetskraft för att hantera ett sånt här annars väldigt omfattande projekt. Så nu behöver våra filer tryckas.

Tryck
Självklart så är det digital tryckteknik vi pratar om, då denna teknik inte har en statisk tryckbärare. Det vill säga att tryckbäraren görs om för varje ark som skall skrivas ut (xerografi). Inom xerografi finns det primärt två olika typer av maskiner; arkmatad och rullmatad, och vad detta innebär rent praktiskt så kan man för enkelhetens skull säga att en rullmatad xerograf har lite sämre kvalité än en arkmatad, men samtidigt så blir slutprodukten något billigare i en rullmatad xerograf då papper är billigare på rulle än på ark, dessutom är oftast även en rullmatad xerograf snabbare. Självklart så går det bra att använda vilken som helst av dessa två tekniker. Det man dock måste kolla upp är: Vilken setup kan leverera en produkt som håller en godtaglig kvalité i tillräckligt hög hastighet för att hinna få ut produktionen till ett så förmånligt pris som möjligt. Här är det en hel uppsjö av olika parametrar som spelar in och bör ses över och skräddarsys i varje enskilt fall.

Efterbehandlig och distribution
Efterbehandligen är en stor del av produktionen och bör inte ses över allt för lättsamt t.ex kan det vara väldigt tidssparande att ha ett in-line efterbahandlingssystem. Det vill säga att att de tryckta arken går per automatik vidare och efterbehandlas (det vill säga falsning, skärning, sadelhäftning, limbindning och fräsning). Ofta så är ett in-line efterbehandligssystem specialbyggt till den specifika xerografen man använder och fungerar ypperligt väl. Detta är absolut något att rekommendera vid den här typen av produktion. Om vi går vidare till distributionen så har vi nu gjort det väldigt enkelt för oss, detta genom att vi använder oss av variabel data på omslaget så kan vi på baksidan av tidningen skriva ut personliga adresser och “porto betalt”-märke, vilket gör att det är bara att packa direkt i postvagnar och låta posten komma och hämta upp det. Självklart så förutsätter detta att man gör ett avtal med posten så att dom kommer och hämtar upp leveransen på utsatta tider, lika så att posten bistår med Postvagnar så att man slipper att packa om det vid upphämtningen.